I Finnveden rapporterades 1 181 viltolyckor in under 2016. Av dessa stod älgolyckorna för 163 och allra flest inträffade i Värnamo kommun där 64 rapporterades. Foto: Johan Nordenström/arkivbild

Viltolyckorna ökade under 2016

Trafikverket spår en fördubbling till 2030

Av 64 älgolyckor under 2016 i Värnamo kommun inträffade 27 stycken på riksväg 27 från Kronobergs län och fram till Bredasten.

Under hösten slog Trafikverket fast att ett fåtal vägar står för hälften av viltolyckorna. Samma sak gäller i Finnveden. Det handlar om länsväg 127 mellan Värnamo och Vrigstad, riksväg 26 från Hestra till Skeppshult, länsväg 153 mellan Skeppshult och Bredaryd bland annat men allra mest drabbad av olyckor är riksväg 27, från gränsen till Kronobergs län och Bredasten. Där inträffade 32 procent av alla viltolyckorna i Värnamo kommun under 2016 och 42 procent av alla älgolyckorna.

Politisk fråga

Andreas Seiler på Statens Lantbruksuniversitet forskar kring viltolyckornas verkliga kostnader. Bara i år uppskattar han kostnaden för olyckorna på landets vägar till cirka tre miljarder kronor.

– Det brukar ligga runt 2,6-3 miljarder, säger han.

Under 2016 inträffade 166 viltolyckor på eller i närheten av riksväg 27 mellan Värnamo oc..

Under 2016 inträffade 166 viltolyckor på eller i närheten av riksväg 27 mellan Värnamo och länsgränsen. Av dessa 166 var 128 rådjursolyckor, 27 älg och 11 vildsvinsolyckor.

På riksväg 26 genom Gislaveds kommun inträffade under förra året 58 rådjursolyckor, 18 älgolyckor och 6 kollisioner med vildsvin.

Även länsväg 127 mellan Värnamo och Nydala är olycksdrabbad. 50 viltolyckor rapporterades in under 2016 varav 9 var kollision med älg och lika många med vildsvin. Övriga var rådjursolyckor.

I Vaggeryds kommun är riksväg 30 den vägsträcka som är mest drabbad av viltolyckor. 25 viltolyckor rapporterades in under året varav 6 var olyckor med älg och en med dovhjort.

I Gnosjö kommun var länsväg 151 den mest olycksdrabbade under 2016 med totalt 39 inrapporterade olyckor varav 7 var älgolyckor och övriga rådjursolyckor.

Men i Värnamo kommun står en vägsträcka på cirka 3,5 mil för drygt en tredjedel av alla viltolyckor. Borde inte viltstängsel vara på sin plats där?

Enligt Anders Sjölund på Trafikverket är viltstängsel en politisk fråga och hittills har politiker haft fokus på antalet döda och svårt skadade men inte på kostnaderna för viltolyckor. Räknar man även in kostnaderna för järnvägen (skadade tåg, förseningar, inställda tåg, ersättningstrafik med mera) så uppskattas den verkliga kostnaden till cirka fem miljarder. Minst!

– Sverige skulle verkligen behöva satsa på säkerhetsåtgärder.

När han pratar om säkerhetsåtgärder så menar han dock inte viltstängsel överallt, utan det kan även bli fråga om viltvarningssystem både för vägar och järnväg.

Ingen rak koppling

En del hävdar att en ökad avskjutning av framför allt älg skulle minska antalet olyckor. Vad säger du om det?

– Det kan jag inte uttala mig om men när vi tittar tillbaka tio år så kan vi konstatera att antalet viltolyckor ökar trots att stammen har minskat och de kommer att fortsätta att öka om vi inte gör något. Det är inte så enkelt att det finns en rak koppling mellan antalet älgar och antalet olyckor, utan det handlar också om hur mycket fordon som är ute på vägarna och hastigheterna.

Under 2017 ska regeringen besluta om en ny nationell transportplan och i den ska man förhoppningsvis ta ställning till trafiksäkerhetsåtgärder för att få ner antalet viltolyckor. Enligt Anders Sjölund är det hög tid att satsa nu, annars är det risk för att antalet viltolyckor har dubblerats till år 2030.

Regler för kommentarer