Länets kommuner snart självförsörjande på el

Om 36 år ska länet vara självförsörjande på energi. Men redan nu är flera kommuner på god väg att nå målet. Tidningen har kartlagt hur den kraftiga vindkraftsutbyggnaden påverkar vår hushållskonsumtion nu och i framtiden.

Vindkraften har på bara några år blivit en av länets viktigaste energikällor. För att skapa en bild av hur den kraftiga utbyggnaden påverkar vår elkonsumtion har tidningen jämfört hushållens samlade elbehov med vindkraftsproduktion i de olika kommunerna. Fram träder en intressant bild som visar att flera kommuner är självförsörjande på hushållsel redan i dag medan andra är på god väg att nå målet.

På god väg

Verkligheten är naturligtvis inte lika enkel. Eftersom elmarknaden är sammankopplad över kommun-, läns- och landsgränserna kan den el som produceras plockas ut långt ifrån kraftkällan.

– Den kilowattimme vi använder på kontoret kan lika väl komma från Tyskland. Men pedagogiskt kan man säga att om vi producerar mer energi än vi gör av med så bidrar vi till att energisystemet minskar användningen av fossila bränslen, säger Andreas Olsson, klimat- och energistrateg på länsstyrelsen.

Gnosjö, Nässjö och Vetlanda är kommuner som redan i dag producerar vindenergi som motsvarar alla hushåll inom kommungränsen. Men lägger man till de vindkraftverk som har fått klartecken att byggas kommer även Aneby, Habo, Sävsjö och Tranås att bli självförsörjande inom några år. Samtidigt kommer Vaggeryd upp till 46 procent av hushållsbehovet medan Jönköping kommer upp till 32 procent och Värnamo 9 procent.

Vetlanda bäst

För att länet ska bli helt självförsörjande krävs naturligtvis betydande insatser. Det är inte minst nödvändigt för att försörja industrins stora behov av elektricitet. I länet är Vetlanda hittills den enda kommunen som har nått målet, eller som i alla fall ligger väldigt nära att nå målet att producera mer el än vad kommunen gör av med, enligt Andreas Olsson.

– De har tidigare haft södra Sveriges största vindkraftpark. Den producerar 70 procent av all el som förbrukas i kommunen, säger Andreas Olsson.

I Vetlanda är vindkraften en så stor energikälla i dag att kommunen hamnade på en sjätte plats i landet när Energimyndigheten rankade landets kommuner utifrån hur stor effekt, alltså hur stor produktionskapacitet, som vindkraften har. Totalt producerade vindkraftverken i Vetlanda 315 gigawattimmar förra året, enligt en rapport från Energimyndigheten. Det motsvarade i sin tur mer än hälften av länets totala vindkraftproduktion, som uppgick till totalt 530 gigawattimmar förra året. Jämfört med kärnkraftsproduktionen är summan dock försvinnande liten. Bara de tre reaktionerna i Forsmark producerade 25 273 gigawattimmar 2013.

Fakta: Så gjorde vi

I vår beräkningsmodell har vi utgått från att en villa i länet förbrukar 12 000 kilowattimma..

Fakta: Så gjorde vi

I vår beräkningsmodell har vi utgått från att en villa i länet förbrukar 12 000 kilowattimmar hushållsel i genomsnitt medan en lägenhet förbrukar 3 000 kilowattimmar per år. I lägenhetsförbrukningen ingår 2 500 kilowattimmar hushållsel och 500 kilowattimmar som är avsett för tvätt/torkning. Från Statistiska centralbyrån har vi plockat hus- och lägenhetsstatistik för länets samtliga kommuner och från länsstyrelsernas samlade vindkraftsdatabas har vi plockat fram uppgifter om antalet uppförda, beviljade och planerade vindkraftverk. För de verk som är beviljade och planerade har vi utgått från genomsnittssiffran för vindkraftsproduktion på land, som är 6 000 000 kilowattimmar per verk och år.

Beräkningen som anger dagens vindkraftproduktion bygger däremot på offentliga uppgifter där vindkraftbolagen har redogjort för sin förväntade årliga vindkraftsproduktion.

Regler för kommentarer