— Vi har en jätteviktig roll och det är att det här ska bli ett så bra år som möjligt. Vi börjar alltid med ett riktigt peptalk, säger Ingrid Willfors Blom, lärare på Bäckadalsgymnasiet.

Hon är knuten till det som heter individuellt alternativ (IA), det som tidigare hette Individuella programmet i den gamla gymnasieskolan.

För elever som inte blir behöriga till gymnasiet finns det i dag flera vägar att gå. Förutom att läsa individuellt alternativ, yrkesintroduktion eller språkintroduktion, som är tre av vägarna, kan eleverna även välja att gå kvar i grundskolan i upp till två år för att uppnå behörigheten.

För IA-lärarna handlar mycket av arbetet om att bygga upp förtroendet och självkänslan hos eleverna.

— Många har dåligt självförtroende och är vana att misslyckas. De kan till och med bli stressade av att man ger beröm, säger Ingrid Willfors Blom.

Hög måluppfyllelse

Bäckadalsgymnasiet tar emot runt 30 obehöriga elever om året, och har en hög måluppfyllelse.

— Ungefär 50 procent av våra elever slutför ett nationellt program efter tre år, och det är viktigt för det är det som är vårt samhällsansvar, och 80 procent kan bli behöriga till gymnasiet, säger Malin Kling, biträdande rektor.

Viktigt med struktur

Framgångsreceptet är att skolan arbetar i små grupper. I varje grupp ingår åtta elever och varje grupp har i sin tur ett arbetslag med fyra lärare och en praktiksamordnare nära knutna till sig. Upplägget med små elevgrupper har flera fördelar, det skapar en lugn stämning i klassrummet och bidrar till att alla blir sedda. För lärarna går mycket av arbetet även ut på att skapa förutsättningar som gör att eleverna kan hitta tydliga rutiner i sin vardag.

— Ungdomar som tidigare har misslyckats behöver stabila strukturer. Därför har vi allt i klassrummen som eleverna behöver. Man ska exempelvis inte behöva lämna klassrummet för att hämta något, säger Malin Kling.

En annan viktig utgångspunkt i arbetet är att alla lär på olika sätt. Med den insikten utgår lärarna från att det bara handlar om att hitta rätt vägar för varje elev.

— Vi vill att man ska förstå att det man har gjort tidigare faktiskt är värt något och att vi hjälper till att fylla i det man inte kan, exempelvis geometrin om man inte kan det, säger Malin Kling.