Allt fler elever i länet obehöriga till gymnasiet

I våras gick 580 elever i länet ut grundskolan utan att bli behöriga till gymnasiet. Det visar ny statistik från Skolverket. Andelen obehöriga elever ökade, och störst är problemet i Eksjö och Gnosjö.

För andra året i rad presenterar tidningen statistik över hur länets kommuner lever upp till målet att alla elever ska bli behöriga till gymnasiet.

I våras lämnade totalt 580 elever i länet nian utan möjligheten att komma in på något gymnasieprogram. Det motsvarar i sin tur 16 procent av niondeklassarna, vilket är något högre än föregående år, men också betydligt högre än riksgenomsnittets 14,4 procent.

Matten är svårast

För att söka in till gymnasiet krävs i dag som lägst godkänt i matematik, engelska och svenska, alternativt svenska som andraspråk samt ytterligare fem ämnen. Då kan man söka in till ett yrkesprogram som är den programkategori som har lägst behörighetskrav. Framför allt är det matematiken som är ett stort bekymmer för många av de elever i Sverige som inte blir behöriga. Det är en bild som även Malin Kling, biträdande rektor på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping, känner igen sig i.

— Vi ser att många inte är godkända i matte, kemi, biologi och fysik. Det här hänger naturligtvis samman med att det är mycket matte i kemin och fysiken, säger hon.

Bäckadalsgymnasiet är en av de skolor i länet som arbetar med att öka behörighetsgraden hos eleverna. Det sker i dag genom det som heter Individuellt alternativ, tidigare Individuella programmet.

Stor könsskillnad

Förutom matematiken, som är en stor utmaning i sig, finns det även andra utmaningar. I Vetlanda som är en av de kommuner i länet som har störst andel obehöriga har kommunen kommit fram till att det finns stora skillnader mellan hur pojkarna och flickorna klarar kunskapsmålen. Trenden är den samma i övriga riket, och nu tänker kommunen ta fram en strategi för att vända utvecklingen.

— Vi tänker söka en del medel från Skolverket och vi ska till att börja med göra en djupare analys av läget för att gå till botten med skolresultaten och kompetensutveckla vår personal. Det är ett stort fokusområde för oss eftersom vi har så stor skillnad mellan pojkar och flickor, säger Helene Jonsson, grundskolechef i Vetlanda.

Invandringen avspeglar sig också i elevresultaten, men är långt ifrån den enda förklaringen bakom att behörighetsstatiken ser ut som den gör. I kommuner som Eksjö och Vetlanda blev i våras 19 procent av eleverna med svensk bakgrund obehöriga till gymnasiet. Det är i sin tur betydligt högre än länsgenomsnittets 11 procent.

Regler för kommentarer